Besättningen som finns mellan Motala och Borensberg består idag av ca 60 tackor och till detta tillkommer lamm och avelsbaggar.

Värmlandsfåren, en välkänd ras med rötter från Bengt Sonessons gård i det pittoreska Osebol, nära Stöllet vid den fridfulla Klarälven i norra Värmland. Denna ras har en lång och stolt historia som sträcker sig tillbaka till Sonessons föräldrar, vars kärlek till fåren blev en arvstradition. Under 1970-talet utökades flocken inte genom moderna raser, utan genom att Bengt sökte och införskaffade ett antal djur från olika gårdar runt Klarälvsdalen. Dessa var av den äldre stammen, och varje tillägg till flocken var en hyllning till rasens ursprung.

I sina ungdomsår minns Bengt en tid då hela byn delade får gemensamt i skogen, en praxis som innebar att fåren ofta korsades med andra byars, vilket berikade flockarna med nytt blod. Denna samarbetsanda präglade landskapet och gav upphov till en mångfald av fårfärger och egenskaper. Traditionellt hölls inga vuxna baggar i flocken, utan bagglammen fick betäcka tackorna innan de slaktades på hösten. Lammen föddes ofta tidigt på vintern, ibland redan runt jul, och färgvariationen var stor - från vita till svarta, grå och ibland bruna. Det fanns även minnen av en behornad tacka som förgyllde barndomens landskap.

Under åren 1992-1996 förstärktes flocken ytterligare med två typiska baggar från Hälsingland och en mindre grupp från Dalarna. Dessa tillägg kom till efter möten med Lars Englund och Nils Dahlbeck under deras resor för att finna "färgade ryafår" och i samband med projektet "horngumse". Detta tillskott av nya linjer och karaktärer förstärkte rasens arv och mångfald.

Värmlandsfåren är inte bara kända för sin historia utan också för sina karakteristiska drag. De är relativt små jämfört med produktionsfår, men utgör en av de större raserna bland allmogefåren. Deras storlek varierar mellan 45 och 85 kg för tackorna och cirka 50-90 kg för baggarna. Deras vänliga temperament och goda moderinstinkter gör dem till utmärkta val för både små och stora gårdar.

Ullen hos Värmlandsfåren är lika mångfaldig som rasen själv, från rya till gobeläng och finull, med en vanlig typ av vadmalsull som är lättsam att spinna och tova. Denna mångfald speglar också rasens inställning till betesmarker och deras förmåga att trivas i olika miljöer.

Värmlandsfåren är en del av Svenska Allmogefårs genbank sedan 1997, och deras närvaro är en påminnelse om det rika kulturarvet och det mångfaldiga landskapet i Värmland.

Om man vill läsa mer om Allmogefår så har Föreningen Svenska Allmogefår en fin hemsida på

https://allmogefar.se/